The object of this essay was, first, to study what advantages parliamentary members in the participating countries argue that their country gains when university students study abroad via ERASMUS, and, second, to study two factors that might affect what advantages that are emphasised by the parliamentary members in the participating countries. To achieve this object, two research questions were posed regarding what advantages of the ERASMUS Programme are mentioned in the parliamentary debate in three countries, United Kingdom, Sweden and Germany, and regarding whether the parliamentary debate is different between the countries as concerns what advantages are emphasised. Subsequently another two research questions were studied, regarding whether the countries? different positions in Europe and the existence of euroscepticism in these countries affect what advantages of the ERASMUS Programme are emphasised in the parliamentary debate. The study was carried out using argumentation analysis, in which the arguments for participation in the ERASMUS Programme presented in the parliamentary debates were compiled and grouped together according to whether they refer to economic and professional advantages or to cultural and social advantages.

Det här arbetet är en empirisk undersökning av Erasmus studenter i Lund under läsåret 2006/2007. Arbetet fokuserar på identitetsförändringen av Erasmus studenterna under tiden i Lund. Undersökningen baserar på George Herbert Meads, Peter Bergers och Thomas Luckmanns teorier om identitetsutvecklingen.Det empiriska materialet baserar på tre intervjuer, email och materialen ur "gruppen" jag lade opp i nätforumen Studiverzeichnis och Facebook. Frågorna riktade sig omkring följande teman: språk, boendesituation och festförhållande. Sammanlagt deltog tjugosex Erasmus studenter i min undersökning varav tjugoett var tysktalande.Undersökningen visade att tiden under Erasmus inte uppfattas som en äkta värld utan att den förmedlar bilden av en fiktiv värld och att de känns som om man befinner sig på en skolresa.

Syftet med vår undersökning är att undersöka möjligheter och hinder för lärarstudenter vid Malmö Högskola att genomföra utbytesstudier genom utbytesprogrammet Erasmus. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilken bild ger några lärarstudenter vid Malmö Högskola av genomförandet av sina utbytesstudier med Erasmusprogrammet? Vilken bild ger Erasmuskoordinatorn vid Malmö Högskola av deras arbete med lärarstudenters utbytesstudier? Vilken bild ges av människor som arbetar med internationaliseringsfrågor vid fakulteten lärande och samhälle på Malmö Högskola om utbytesstudiers betydelse för lärarstudenter? För att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss utav forskning som rör bland annat lärarstudenters mobilitet, internationalisering och interkulturell kompetens. Denna tidigare forskning visar på låg mobilitet hos lärarstudenter samtidigt som det ställs nya krav på lärare i en allt mer internationaliserad värld. Studien har genomförts med hjälp utav kvalitativa intervjuer med två lärarstudenter vid Malmö Högskola, som genomfört utbytesstudier genom Erasmusprogrammet samt en gruppintervju med personal vid Malmö Högskola. Genom vår insamlade empiri framkommer det från studenterna en positiv syn på deras utbytesstudier, de menar att de har påverkat dem både på ett personligt samt på ett professionellt plan. Däremot framkommer det att lärarutbildningen vid Malmö Högskola inte har ett tydligt arbetssätt för att utbytesstudier ska bli så utvecklande som möjligt för lärarstudenter..

Syftet med den här uppsatsen har varit att reda ut vad en helig dåre är för någonting, hur fenomenet har påverkat kristendomen och litteraturen, främst i Ryssland och på Irland.Jag har funnit att det är i det ortodoxa Ryssland som den heliga dårskapen har varit allra störst, och att flera av de mest älskade av de ryska helgonen tillhörde denna gren av Kristusdyrkan.Vidare har heliga dårar funnits på Irland, dock i en något annorlunda gestalt. Naturromantiken är här viktigare, men på många sätt, vad gäller skäl till dårskapen, och i hur den yttrar sig, är de ryska och de irländska dårarna lika.Därefter har jag tittat på skönlitteratur, och gestalter som lånat drag från de heliga dårarna. Framför allt har jag koncentrerat mig på två texter ? Shakespeares kung Lear, som rymmer inte mindre än tre olika dårar ? och Dostojevskijs Idioten, där huvudpersonen på många sätt är en mycket övertygande helig dåre.Min slutsats vad gäller varför vi inte ser några heliga dårar idag är denna: I och med reformationen, och framväxten av nationalstaten i Europa fanns det inte längre något utrymme för dåren. En i grunden oberoende figur som står utanför den sociala stegen, och säger sanningen till alla, små som stora, när de bryter mot Kristi budskap.

The aim of this master?s thesis is to examine how exchange students experience looking for information in their new life situation during a semester in Prague. A further purpose is to investigate what barriers they have faced and how this affected their information behavior. Six qualitative interviews of students constitute the empirical foundation for the study. The interviewees are from six different European countries, were all participating in the Erasmus program, and all had social sciences/humanities/art as their main subject.

The purpose of this Bachelor?s thesis was to examine the information needs of the international students at the University of Borås. A further aim was to examine the types of information sources the international students was using to satisfy their information needs and the environmental factors keeping them from achieving this. This was done through focus group interviews with international students from four different countries ranging from the ages 20 ? 35.

Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika ? många av dessa med sin fru som följeslagare.Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt:* Varför missionerade EFS i just Eritrea?* Vad åstadkom Olle Hagner?* Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats?* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen?* Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer?Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS? missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period.Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom.

Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva.